Forskning Stockholm

Forskningsprojekt MMK/Endokrinkirurgi

Endokrin- och sarkomsektionen på Karolinska behandlar varje år, i ett multidisciplinärt samarbete, över tusen patienter med sarkom och tumörer och/eller funktionella rubbningar i endokrina organ. Det gör oss till Nordens största endokrinkirurgiska klinik. Vår forskning är i hög grad translationell och omfattar epidemiologiska studier, kvalitetsregisterstudier och molekylärbiologisk laboratorieforskning. Målet att identifiera nya angreppspunkter för diagnostisering, behandling och uppföljning.

Sarkom

Forskargruppen består av: Robert Brännström, Inga Lena Nilsson, Jan Zedenius och Jan Åhlen samt ett flertal doktorander.

Sarkom är sällsynta solida tumörer som kan uppstå var som helst i kroppens mjuk- och stödjevävnad. Morfologiskt bildar dessa mer än 50 olika histopatologiska subgrupper. Vi studerar de olika sarkom som förekommer i buk och retroperitoneum. I mag-tarmkanalen är gastrointestinal stromacellstumör (GIST) den dominerande sarkomtypen. Incidensen beräknas till 15 fall per miljon invånare och år. GIST anses utgå ifrån stamceller som under normala betingelser differentieras till Cajals interstitiella celler. Mutationer i KIT utgör en tidig händelse vid utvecklingen av GIST. Tyreosinkinasblockare, t ex Imatinib mesylat, blockerar effektivt KIT och har ofta en dramatisk effekt vid behandling av GIST med momentan nedgång i metabol aktivitet och tumörregress. GIST-celler innehåller sekretionsgranula och uttrycker ett flertal proteiner som är involverade i sekretionsmekanismer, alltså finns förutsättningar för att GIST utsöndrar olika substanser. Målet med studierna är att i en förlängning identifiera nya angreppspunkter för behandling, monitorering och uppföljning. Studier som pågår är inom områdena epidemiologi, tumörbiologi, klinik och läkemedel.

Tyreoidea

Forskargruppen består av Catharina Ihre Lundgren, Inga Lena Nilsson, Eva Reihnér, Jan Zedenius, samt ett flertal doktorander.
Tyreoideacancer är den vanligaste endokrina cancern; incidensen i Sverige är c.a 7/100000 för kvinnor och 3/100 000 för män. Målet med våra studier är att identifiera faktorer som kan öka möjligheten till individualiserad tumörbehandling. I epidemiologiska studier analyseras riskfaktorer av betydelse för återfall och död i sjukdom samt effekter avseende hälsorelaterad livskvalitet. De molekylärgenetiska studierna omfattar studier på DNA- och gentranskriptionsnivå samt proteomik. Våra studier omfattar även andra former av tyreoideacancer och kirurgisk behandling av funktionella rubbningar i tyreoidea. På basen av stort patientunderlag har vi goda möjligheter att i prospektiva studier analysera patientnytta och i vårt kvalitetsregister välja ut nyckelfaktorer som är påverkbara och mätbara med målet att tidigt implementera forskningsresultat i klinisk praxis.

Paratyreoidea

Forskargruppen består av Inga-Lena Nilsson, Robert Bränström, Sophie Norenstedt, Jörgen Nordenström, Jan Zedenius, Viveca Åberg samt ett flertal doktorander.
Primär hyperparatyreoidism (pHPT) är en folksjukdom som oftare drabbar kvinnor än män och prevalensen ökar med stigande ålder. Vid populationsbaserad screening diagnostiserades primär hyperparatyreoidism hos 3,4 % av postmenopausala kvinnor i Sverige. Sjukdomen orsakas av förhöjd utsöndring av parathormon, vilket leder till förhöjd koncentration av kalcium i blodet, och är ofta kopplad till D-vitaminbrist. Orsaken till pHPT är vanligen en benign tumör, paratyreoidea-adenom. Vissa cancerformer är överrepresenterade vid pHPT. På sikt medför obehandlad pHPT ökad risk för njurinsufficiens, benskörhet och hjärtkärlsjukdom. Patienter med pHPT har sällan sjukdomsspecifika symptom men pykiska symptom och kognitiv svikt är överrepresenterade liksom riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom och diabetes. Idag saknar vi metoder för att för den enskilde patienten förutsäga om dessa symptom och riskfaktorer försvinner efter operation. Målet med vår forskning är att bidra till att eliminera kunskapsluckor, så att tydliga behandlingsindikationer kan etableras för samtliga patienter med pHPT. Genom epidemiologiska studier söker vi identifiera orsaker och riskfaktorer. I in-vitrostudier analyseras regleringsmekanismer för PTH-frisättning i paratyreoideaadenom och normalvävnad med målsättning att på lång sikt finna vägar för att korrigera den rubbade frisättningsmekanismen hos patologiska celler. Vidare vill vi utveckla metodik för lokalisering av paratyreoidea-adenom och operationsteknik.

Neuroendokrina tumörer

Forskargrup+pen består av Magnus Kjellman, Jan Zedenius, Catharina Ihre Lundgen (i samarbete med Uppsala Akademiska sjukhus) samt ett flertal doktorander.

Forskningen syftar här till att identifiera prognostiska faktorer som kan utnyttjas i förbättringsarbete för att förbättra diagnostik, individualisera behandling och uppföljning samt utveckla operationsmetodik där även ergonomi för operatör och övrig personal prioriteras. I epidemiologiska studier analyseras riskfaktorer för sjukdom, återfall och överlevnad. Molekylärgenetiska studierna omfattar studier på DNA- och gentranskriptionsnivå samt proteomik samt studier av läkemedels effekt på tumörceller.

Binjurar

Forskningsgruppen består av Bertil Hamberger, Martin Bäckdahl, Jan Zedenius och Magnus Kjellman samt ett flertal doktorander.
Binjuretumörer är vanliga. Binjurarna ansvarar för sekretion av livsviktiga hormoner; såväl ökad som minskad produktion av dessa hormoner får allvarliga konsekvenser. Överproduktion kan förklaras av tumör eller funktionell rubbning, vilket påverkar strategin för behandling och uppföljning. Få är maligna men differentialdiagnostiken är svår. Det är inte alltid möjligt att genom histopatologisk undersökning differentiera malign från benign tumör. Här studeras samband mellan molekylär, genetisk och klinisk fenotyp, betydelse av mutationer i tumörer för sjukdomsrisk på individnivå och i familjer. Målet är att identifiera diagnostiska och prognostiska faktorer som kan utnyttjas i diagnostik, behandling och uppföljning. På sikt kan man tänka sig att blodprov eller radiologisk diagnostik kan särskilja binjuretumörer med sämre prognos. Vår forskning inriktas även på utveckling av högteknologisk kirurgisk behandling som startar med simulatorträning. Robotassisterad binjuretumörkirurgi utvärderas mot laparoskopisk och öppen kirurgi. Patientnytta, vårdtider och hälsoekonomiska aspekter analyseras liksom möjligheter att optimera ergonomin för kirurger och övrig operationspersonal i.s.m kirurgiska ingrepp.

Bli medlem

ST-doktorer: GRATIS första året!
Övriga: 100 kr/år

Ansökningsblankett

 

 

För fullständig medlemsförteckning kontakta vetenskaplig sekreterare Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.